6 år

Tiden räknas alltid på samma sätt.

60 sekunder på 1 minut, 60 minuter per timme, 24 timmar per dygn, 7 dygn per vecka, ca 4-4,5 veckor per månad, 12 månader per år.

Tiden fungerar så hela tiden. Oavsett om man är upptagen, ledig, på jobbet, frisk eller sjuk, på semester, stressad eller avslappnad. Men hur varje enskild individ upplever tiden är så olika fast att det exakt samma tid.

Den dagen när jag trodde att jag skulle få komma upp på transplantationslistan men inte fick fick det stod min tid stilla. Att jag fick vänta nästan ett extra år var för mig en väldigt lång tid. När jag började med påsdialys och det dröjde knappt två år innan jag blev transplanterad, var en väldigt lång tid.

Nu är det 6 år sedan som jag blev transplanterad. Det är dubbelt så lång tid som att komma upp på listan och till att bli transplanterad. Men dessa 6 år som transplanterad har inte varit så lång som väntan.

Jag tänker på den skyddsängel som gav både mig och min njurbror vars en ny njure. En person som inte fick mer tid själv men gav mer tid till mig och min njurbror.

Tack min skyddsängel ❤️

5 års jubileum

Idag är det 5 år sedan som jag fick en njure av min skyddsängel.

Stort tack till dig som hade bestämt dig för att donera dina organ. Jag är oerhört glad att det var just din njure som jag fick. Den passar som handen i handsken och har fungerat från början och jobbar på så bra.

Jag och min kropp gillar verkligen att ha dig hos oss, ja, vi älskar dig på riktigt. Så fort Du kom till mig så förändrade du mitt liv till det bättre.

Tänker ofta på dig.

Läget – just nu, del 2

För ca 1 månad sedan så var jag på hudkliniken och tog några hudprover då jag hade lite hudförändringar. Dessa skulle analyseras och efter några veckor skulle jag få besked.

Beskedet har kommit och även om jag har både hört och fått förklarat för mig vad orden..

  • basala cellagret
  • epidermis
  • exkorierat
  • neutrofila
  • granulocyter

..betyder så kommer jag inte ihåg. Tack Google för hjälpen 🙂

Slutsatsen och det sista av brevet är att bägge hudproven är helt normala och visar inte på någonting farligt.

Då fortsätter jag helt enkelt som vanligt, solskyddsfaktor 50 och hatt på varje dag, helst sittandes i skuggan med en spännande ljudbok.

Nöjd och glad semesterfirare

Läget – just nu.

I februari så var det dax för återbesök hos min doktor på njurmottagningen i Malmö. Som vanligt så tar vi ett snack om livet, mitt mående och mina provsvar. Jag berättade att jag mådde hur bra som helst och att jag inte hade några egentliga problem.

Om jag har ett problem (vilket jag har) så är det ju just övervikten. Att gå ned i vikt har jag gjort många gånger men tyvärr har det inte varit hållbart. Jag har ju gått upp igen. Övervikten hänger liksom med som en gammal kompis som man egentligen inte vill ha men som jag har vant mig vid att ha med mig. Vi bestämde att jag skulle träffa en dietist igen.

Vi pratade om och kollade även på mina många leverfläckar som jag har och konstaterade att det var dax för ett nytt besök hos hudkliniken. Jag hade några fläckar som förändrats. Detta är inget ovanligt när man är transplanterad, att man får hudförändringar. Det finns ju en klart ökad risk för hudförändringar när man som jag tar immundämpande läkemedel.

Dietisten som jag träffat under våren har gett mig bra tips på hur jag skall gå vidare för att långsiktigt lyckas med min vikt.

Igår var jag på hudkliniken för kontroll av mina ”fläckar” på kroppen. Förra gången så hade jag 2 fläckar som de tog prov på, en i ansiktet och en på höger axel. Ingen av dem var ”farlig”.

Undersökningen började med en armbåge (hälsning). Sen kollade läkaren först på de 3 ställe som var skrivet i remissen sen på resten av kroppen. Första var en fläck som hade vuxit på halsen, andra var en på vänster axel och tredje var på samma ställe i ansiktet som förra gången.

Läkaren bestämde att de skulle ta prov på den i ansiktet och så hittade hon en mitt på bröstkorgen. De andra 2 var helt vanliga leverfläckar som förändras med åldrandet.

Lite tandläkarbedövning i ansiktet och sedan ett enkelt ingrepp. På med förband. Klart. Samma sak på den på bröstkorgen. Sen var det det klart. Besked kommer inom några veckor.

Känner mig både lugn och trygg i deras vård.

Kunde ju faktiskt sett lite gladare ut för jag mår riktigt bra.

Natten håller kvar mörkret i början. Julbelysning i fönster, på husen och i trädgårdarna lyser upp och gör det så där vackert och fint. Snart börjar himlens svarta täcke bli mer och mer blågrått och dagen väcks till liv. Samtidigt som fåglarnas kvittrande ökar mer och mer.

Den kyliga morgonluften fyller mina lungor och det är som att hela kroppen får den sköna energikicken som liksom gör gott även för sinnet och själen. Tillsammans med en enkel promenad i ett behagligt tempo startar kroppen upp likt dagen som gryr. Lederna, musklerna och sinnet värms upp och det känns fantastiskt.

Precis så känns det när jag tar mina morgonpromenader.

Men varför?

Konstigt att vissa saker är så svåra att göra fast att jag verkligen njuter när jag gör det.

Mina morgonpromenader som jag verkligen älskar att ta, tillsammans eller själv. Vet faktiskt inte hur länge sedan jag gick en runda på morgonen i mörkret. Jag har legat kvar i sängen och bara lyssnat på bok, musik eller surfat. Det har varit skönt såklart men……jag kan ju lyssna på den boken eller musiken på en promenad också och få så mycket mer.

Att bara göra det är alltid det skönaste. Kaffet smakar bättre till frukosten, känslan i kroppen är avslappnad, skön och nöjd.

Ha en bra dag