Mycket att göra

Efter flera år med en längtan och en lust att utvecklas och lära mig nya saker så har jag äntligen tagit mig i kragen.

Jag fick absolut mitt behovet dämpat när jag var sjuk och det var dax för dialys. Allt nytt med sjukdomen var ovant, jobbigt, struligt och väldigt lärorikt.

Sedan slutet av januari så har jag studerat vid sidan av jobb. Det är ovant, jobbigt, struligt men samtidigt så väldigt lärorikt. Min erfarenhet av att studera är från grundskolan och gymnasietiden, vilket är hyfsat många år sedan och på den tiden var jag inte motiverad.

Bara att lära känna de övriga deltagarna är en sporre i sig. Att lyssna på lärarna som förklarar olika benämningar, formler och modeller samtidigt som jag/vi skall komma ihåg när och hur de skall användas. Att därefter avsluta med grupparbete där vi skall träna på att använda det vi har gått igenom. En riktigt skön känsla är när jag märker att den tiden som jag lägger ned på självstudierna ger så mycket på lektionerna.

Jaha vad blir du efter utbildningen då? är en ganska vanlig fråga som jag får när jag berättat att jag studerar. Efter utbildningen så har jag mer kunskap helt enkelt.

Annonser

Idag börjar det…

Första steget till förändring sker idag.

Njuter i trädgården

Sitter i trädgården och njuter efter en skön promenad. Tyvärr så gör sig hälen sig påmind så jag måste vara försiktig ett tag till. Den har blivit bättre men är inte tillräckligt bra.

På promenaden så fick jag något vid ansiktet, precis som när någon insekt så gärna vill flyga in mot ansiktet. Det var stora snöflingor. När jag började gå så var det helt stilla och kallt. Efter en stund så kom dessa stora snöflingor och jag kände att jag gick runt och log. Jag blev varm i bröstet för det påminde mig om barndomen. Lyckan när snön kom när jag var liten. När jag och min bror egentligen skulle gå och lägga oss men vår barnpassare tillät oss att gå ut och leka på gatan. Den gången snöade det riktigt rejält men stilla, nu kom det bara lite. Det snöade sakta och det kändes som om snöflingorna inte ville landa, det blev lite magiskt.

Året e slut..

Efter en riktigt trevlig avslutningsfest för 2017 med släkt å vänner så har 2018 börjat. 2017 var i stort sett ett riktigt bra år men med några mindre bra tillfällen. Nu skall jag ju inte fokusera på det som var dåligt utan det som var bra så det som varit mindre bra får stanna kvar i 2017 så får 2018 starta som ett nästan oskrivet blad. Nya utmaningar väntar inom kort som jag verkligen ser fram emot. Allt gott önskas till alla.

Hälsporre

Mest troligt så har jag fått hälsporre igen. Det gör onödigt ont och det är störigt. Det är på grund av min övervikt, inga inneskor på stengolv och för att jag är bättre på att motionera igen som har gjort att jag fått hälsporre igen. Sen ett tag tillbaka så har jag haft ont i min vänstra häl. Vissa dagar så gör det riktigt ont medans andra dagar så märker jag knappt av den. Idag var en av de dagar då jag har känt av den som mest. Det jobbiga är när smärtan kommer när jag sitter still och inte gör något.

Så idag var jag bara tvungen att hitta en lösning för smärtan. Jag googlade hur man tejpar hälen för att underlätta gång och minimera smärtan. Nästan direkt efter jag satt på sista tejpbiten så kändes det skillnad. Så jäkla bra. Jag hittade en gammal tejprulle från dialystiden då jag använde tejp på magen för att fästa min slang. Den använde jag som test och jäklar vad bra det känns. Jag skall köpa den ”riktiga” tejpen för den är mer elastisk och plus att det skall det gå bra att duscha med men så länge så funkar den gamla tejpen.

En bra start på dagen

Nöjd med dagen så här långt. Vaknade 04:20 vilket är tidigare än vanligt. Precis som för några dagar sedan så vaknade jag sakta på ett riktigt skönt sätt. När jag konstaterat att det var tidigare än vanligt så blev min första tanke inte att somna om utan att då kan jag ta en lite större runda och så blev det.

Tvekar en sekund

Somnade ovanligt tidigt igår vilket resulterade i att jag vaknade tidigt i dag. Det var inget, vad jag vet, som väckte mig. Inget larm på mobilen, ingen fru, inget barn, inget tv-spel, jag var inte ens kissnödig. Förmodligen så hade jag sovit allt jag behövde.

Kände hur skönt det var att vakna sakta, kände hur tunga mina ögonlock var och att jag inte behövde öppna dem. Hur behagligt det var att ligga i precis den positionen som jag låg i. Tänkte om jag skulle ta en runda men direkt som kom nästa tanke som näst intill idiot förklarade mig, du vet inte vad klockan är, du har säkert ont i din vänstra häl plus att lämna sängen när det är så här skönt är ju vansinne. Okej då, kan inte säga emot så jag stannar i sängen då. Åh så skönt.

Efter en stund så känner jag att jag börjar ju faktiskt bli lite kissnödig så tyvärr så måste jag öppna ögonen och resa mig för att fixa till ”problemet”. När jag var klar så gick jag in till sängen igen men tvekade för en sekund om jag skulle krypa ned i den sköna och varma sängen igen. Den sekunden gjorde att det blev en skön morgonrunda med mer jogg/lunk än vanliga fall.

Nästan helt ensam ute i den mörka morgonen. Så jäkla nice.